...so I don't give a fuck!

Den inställningen börjar ta sig ann min liv nu, precis så vill jag ha det. Sluta bry mig, inte vara för känslig. Bara vara glad och sten cool.

G påstår att hon har många problem i sitt liv om vänner och annat. Att folk viskar, pratar skit, ignorerar osv. Jag tror och vet att hon är för kännslig. Hon bryr sig för mycket och det förvärrar saken.

Jag var med sådan, en gång i tiden. Men när jag flyttade hit, så slutade jag bry mig. Om sådant som jag inte borde lägga energi på. Saker som "Han sa, och hon sa" Sluta bryr mig när jag blir "ignorerad"

Den sista tiden har jag börjat komma tillbaka till det gamla jag. Att bry mig. Men hell no, jag tänker inte bli den töntiga människan igen. Jag ska vakna varje dag med känslan "jag är lycklig, jag är glad, jag har världens bästa vänner och världens finaste familj(er)".

"Jag bryr mig inte om någon säger något larvigt om mig"
- För jag vet att dom ljuger!

"Jag bryr mig inte om jag blir lurad av någon"
- För jag har andra i mitt liv som betyder mer.

"Jag bryr mig inte om någon ignorerar mig och slutar prata med mig"
- Då är det synd om den personen, för det är den som går miste om något..